I did this tough one twice now in the last two weekends. It I have some comments in Swedish and I’ll just leave it at that. If anyone (probably only my sister) is interested, I’ll put it in English too.
“Det kanske trots allt var en prestation att vi klarade det.”
Kanske??? Aina, ni ska ha mycket beröm. Det här är ett brevetlopp, och just den här 30-milare, vågar jag påstå, är den tuffaste i Sverge. Stort grattis! En prestation i ett brevetlopp är att komma till kontrollerna och målet i tid. Inget annat. Sedan att man kanske lär sig något längs vägen som gör att man får större marginaler nästa gång … men det är bara något för din egen planering. Det var en jätte prestation. Jag blev glad när jag fick höra av Åke att ni klarade det.
Alla klarade det. Ingen bröt.
Jag ville köra om Partille igen, som jag fick problem med förra gången. Det slog mig efter ett tag att det fanns andra sätt att köra Partille igen än att ta sig runt hela banan …
Jag åt en riktig frukost den här gången. Jag slarvade förra gången. Mycket müsli, en banan och en av mina pannkakor med två skivor parmaskinka. De andra 4 tog jag med mig. Jag kom hem med en, eftersom jag inte hann äta den vid start.
I Horred och Sandared köpte jag en liter blåbärssoppa. Jag har sett att Christian gör så. Jag tror faktiskt att det fungerade. Mandelmassa, som jag åt förra gången, var inte så bra. Jag kom hem med en uppfrätad mun. OKQ8 i Fristad hade inte blåbärssoppa, så det blev en liter mjölk istället.
Jag lyckades hålla kläderna rätt torra hela vägen eller, rättare sagt, han torka ut dem i Svenljunga och Fristad. Jag bytte inte till ny undertröja förrän jag kom i målet och skulle cykla hem.
Jag träffade alla i Svenljunga. Jonas var på väg bort när jag kom. De flesta andra kom ut när jag parkerade. Jag satte mig utomhus för att torka kläderna i solen och Uli kom ut från gården. Han hade burit in cykeln så jag visste inte att han var där.
Det gick lite långsammare med maten, men det visade sig att han hade gjort iordning i förväg när vi kom förra gången. Jag hade nämnt att vi skulle passera den 28/3 och han hade maten färdig och en välkomstskylt utanför. Den här gången visste han inte att vi var på väg.
Ett annat trick, Aina … negativa tankar är förbjudna. De kan vara eländiga motståndare. Det finns allt något gott att tänka på istället.
I helt lugn, sansad och konstruktiv ande tänkte jag “om PBP är så här i 1200km, så åker inte jag”, men Uli, som jag träffade igen i Alingsås försäkrade mig att PBP inte var så.
I Partille har jag alltid lite svårt att hitta cykelbanan som går uppför backen. “Svårt” betyder bara att jag får tar det lugnt och titta noga. Det ser ut som man kan plocka upp den på två ställen, inte så långt ifrån varandra. Jag tog backen sittande, men var glad att jag beställde en trippel för framtiden. Det gick att mala, men jag hade helst snurrat lite mer. Knäna är ömma idag.
Det blev kallt blixt snabbt. När jag passerade Töllsjö var det fortfarande plusgrader. Men genom skogen där mot huvudvägen föll termperaturen ned till -2 och stannade där nästan hela vägen. Jag hade stora förhoppningar om att Göteborgs luftförorening skulle värma upp, men inte igår.
Jag såg stenbron den här gången, Christian, och stannade för att ta en bild. Men bara så du vet … det där med minihus … det kallas “fågelholk” … det ser man på bilden.
Edit: Christian hade bilder på det riktiga huset. Det är en kopia på ett annat hus på samma gård, men detta är bara 150cm hög:
